FÖRSTA GENERATIONEN – DET BÖRJADE MED BANKEN
Allt startade med André Oscar Wallenberg (1816–1886) som i trettioårsåldern tog avsked från sin karriär som sjöofficer för att engagera sig i det nya företagande som han sett växa fram utomlands. Han började sin nya karriär inom sågverksindustrin i Sundsvall.
År 1856 startade han tillsammans med en grupp likasinnade Stockholms Enskilda Bank, idag SEB. Den nya banken, byggd efter skotsk förebild, fick stor betydelse för att reformera ett bankväsen där sparpengar sällan fann vägen till företag. A. O Wallenberg engagerade sig också i den svenska liberala samhällsomvandlingen.
Det var en tid när de gamla svenska bruken och handelshusen avlöstes av nya aktiebolag och det svenska järnvägsnätet byggdes med utländsk finansiering. SEB deltog lyckosamt i allt detta men under den stora internationella strukturkrisen drogs den svenska banken år 1878 med i den kraftiga ekonomiska nedgången. Banken ställdes i flera fall inför valet att sätta bolag i konkurs som man hade fodringar på eller mer aktivt engagera sig i att få bolagen på fötter igen. I flera fall, tex Atlas Copco, beslutade man sig för det senare och blev därmed även innehavare av betydande aktieposter i bolagen. Banken blev ägare av bolag och inte enbart långivare och grunden till det som sen kom att bli Investor var lagd. Upplevelsen av krisen skulle länge prägla familjens syn på konsolidering och risktagande.
ANDRA GENERATIONEN – STIFTELSEN OCH INVESTOR
André Oscar var nu huvudägare och sonen Knut Agathon (1853–1938) hade just börjat i banken. Arvtagaren blev snart en skicklig operatör på den internationella kapitalmarknaden och lyckades under sin långa tid i ledningen bygga en avsevärd förmögenhet med en stor entreprenöriell kraft, både för banken och för sig själv.
Knut Agathon var dessutom ledarskribent i Dagens Nyheter (DN) och aktiv i den publika debatten. Eftersom han och hustrun Alice var barnlösa donerade de stora summor till byggprojekt i Stockholm och grundade Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som fortfarande är en grundsten i verksamheten runt familjen. I stadgarna står att donationer ska ges till landsgagneliga ändamål, det vill säga för Sveriges bästa. Familjens bas var då, och är idag, fast förankrad i Sverige, även om man alltid har haft hela världen som arbetsfält. Under första världskriget var Knut svensk utrikesminister med tydlig ambition att hindra en uppslutning på den tyska sidan.
Halvbrodern Marcus (1864–1943), som var juristutbildad och kallades Häradshövdingen, var den som då kom med i ledningsarbetet i banken och kom år 1911 att efterträda Knut Agathon. Med en drivande och arbetsam medhjälpare fick Knut Agathon och banken möjlighet att agera industrisanerare under verkstadsindustrins, elektricitetens och kemins nya tid. Marcus var med och lotsade fram företag som Asea, Norsk Hydro, Atlas Diesel, Papyrus, Stora Kopparberg, Separator och Scania-Vabis genom kriser och framgångar. Efter första världskriget blev han Europas ledande förhandlare och skiljedomare i de många olika internationella projekt som skulle normalisera ekonomin. Investor grundades 1916, när förslag om ny svensk lagstiftning introducerades som skulle göra det svårt för banker att långsiktigt äga aktier i industribolag. De investeringar som fanns inom SEB flyttades då över till det nystartade Investor.
TREDJE GENERATIONEN – BRÖDERNA JACOB OCH MARCUS
Av Marcus båda söner Jacob (1892–1980) och Marcus (1899–1982) fick den förstnämnde ansvaret för banken från 1927 efter Joseph Nachmansons död. Nachmanson efterträdde Häradshövdingen som bankens vd 1920.
Han var också familjens förtrogne och den som skolade in bröderna i de dagliga affärerna. Jacobs karriär kom att präglas av den svåra deflationskris som rådde i Sverige men han lärde sig också att agera djärvt på de internationella finansmarknaderna. Häradshövdingen var hela tiden fram till sin död, bollplank och delaktig i besluten. I likhet med sin farbror Knut Agathon byggde Jacob, upp en betydande förmögenhet i banken genom försiktig utdelningspolitik och stark konsolidering. Bankens inlåning slussades i stor utsträckning till sfärens egna projekt, SEB hade alltså utvecklats till något som liknande en företagsbank eller riskkapitalfirma. Myndigheterna tvingade dock fram en rågång mellan banken och verksamheterna i förvaltningsbolagen Investor och Providentia.
Den yngre brodern hade till att börja med svårt att komma in i bankens verksamhet eftersom den äldre inte hade sinne för att delegera. Marcus fick istället ägna sig åt problemen i samband med Kreugerkraschen, telefonföretaget L M Ericsson blev hans skötebarn hela livet. 1946 tog Marcus över nyckelpositionen som vd för banken. Bröderna, som inte alltid hade samma syn på hur verksamheterna skulle utvecklas, fortsatte att arbeta tillsammans för familjens bästa.
FJÄRDE GENERATIONEN – FUSION OCH STRUKTURFÖRÄNDRING
Marc Jr (1924–1971), son till Marcus Wallenberg, tog över som vd i banken från år 1958 när fadern fokuserade sitt arbete på de storföretag som kontrollerades ägarmässigt av Investor och Providentia.
För att få den rika men stagnerande familjebanken i storlek med kundföretagen förhandlade Marc med konkurrerande banker. Faderns val av fusionspartner föll på Skandinaviska Banken, den största i verksamhetsvolym. När Marc avled 1971 kallades den yngre brodern Peter (1926–2015), som valt att göra karriär i Atlas Copco, in. Efter Marcus Wallenbergs bortgång 1982 började en ny era där Peter blev ensam ansvarig för sfären i ett skede då familjens makt över den nya banken, Skandinaviska Enskilda Banken minskat. En serie svenska devalveringar bäddade för börshausse i Stockholm efter ett halvt sekel av stiltje. Genom Investor och Providentia fick Peter nu tillfället att återta förlorad mark. Stora strukturförändringar gjordes bl a i Electrolux, ABB och Stora Kopparberg. Astra utvecklade världens mest attraktiva läkemedel, Losec och Ericsson gjorde ett revolutionerande genombrott inom mobilindustrin. Hösten 1992 sjönk värdet på den svenska kronan med drygt 25 procent. Sverige drabbades av en fastighetskris och lågkonjunktur som närapå välte banken över ända. Investor stärkte under denna turbulens sitt ägande och verksamheten kunde senare återigen ställas på fötterna efter ett intensivt arbete. 1994 bildades riskkapitalbolaget EQT med Investor som en av grundarna, sedan dess är bolaget också sponsor till EQT:s fonder. Alla kurvor pekade uppåt när Peter, med ålderns rätt, drog sig tillbaka från den aktiva ledningen och lämnade ordförandeskapet i det nya Investor, som övertagit de andra förvaltningsbolagen i sfären, till ABB-chefen Percy Barnevik år 1997.
FEMTE GENERATIONEN – EN TROJKA VID RODRET
Jacob (1956-) och Marcus (1956-) övertog ansvaret för sfären runt millennieskiftet. Jacob är son till Peter och Marcus är son till Marc.
Peters andre son, Peter Jr (1959-) engagerades också och idag är det tre företrädare för den femte generationen, som innehar ordförandeposterna i SEB, Investor, Patricia Industries, FAM och Wallenbergstiftelserna. Wallenbergsfären kom stark igenom den globala finanskrisen 2008 och precis som under grundarnas tid gäller det nu att skapa avkastning för Wallenbergstiftelserna så att de kan ge utökade anslag till forskning och utbildning utan att ge avkall på behovet att bygga nya bärkraftiga och långsiktiga företag som genererar reserver och klarar verksamheten för framtiden. För första gången i familjens historia kliver nu också representanter från familjens kvinnliga sida in i Stiftelsernas styrelser genom systrarna Caroline Ankarcrona och Mariana Risberg samt deras kusin Andrea Gandet.
SJÄTTE GENERATIONEN – INSKOLNING PÅ GÅNG
Sedan ett par år tillbaka så finns ett arbete som syftar till att familjemedlemmar i den sjätte generationen i familjen Wallenberg ska ges förutsättningar att över tid lära sig mer om – och involveras i – verksamheterna knutna till familjen.
Ett femtontal familjemedlemmar i den sjätte generationen sitter idag som styrelserepresentanter i ett antal av Wallenbergstiftelserna, i de onoterade ägarbolagen eller är verksamma i bolag knutna till familjen. Som Marcus (Dodde) Wallenberg skrev i ett brev till sin bror Jacob 1946, i ett försök att övertyga honom om att familjen borde lämna sina intressen inom järnvägsindustrin och istället engagera sig i grundandet av flygbolaget SAS:
”Att skifta från det gamla till det som kommer är den enda tradition värd att vårda, och som våra förfäder nog skulle vilja se oss upprätthålla”
Släktträdet
I 160 år har en eller flera personer från fem generationer av familjen Wallenberg varit engagerade i verksamheter knutna till familjen.
Böcker
Ett urval böcker skrivna om medlemmar i familjen Wallenberg varav några av dem finansierats till del eller helt av Stiftelsen för Ekonomisk Historisk Forskning inom Bank och Företagande. Totalt omfattar Stiftelsens arkivmaterial cirka 2 000 löpmeter dokument, varav merparten härrör från Stockholms Enskilda Bank (1856-1971).
KNUT OCH ALICE WALLENBERGS STIFTELSE
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse är Sveriges största privata forskningsfinansiär. Stiftelsen grundades 1917 och har som ändamål att verka landsgagneligt och stödja svensk grundforskning inom i huvudsak medicin, teknik och naturvetenskap.
Denna bok är producerad av Bokförlaget Max Ström på uppdrag av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i samband med Stiftelsens 100-årsjubileum 2017.
Ett stort antal personer inom och utom Stiftelsen har bidragit med värdefulla synpunkter på bokens innehåll.
INVESTOR 100 ÅR
Under 2016 fyllde Investor 100 år. I samband med jubileet publicerade Investor en bok som berättar om de människor, de företag och affärer, de händelser och den omvärld som bidragit till att forma företaget under dess första 100 år. Boken är skriven av författaren och ekonomijournalisten Ronald Fagerfjäll och bygger på intervjuer med ett stort antal nyckelpersoner från Investor och dess nätverk.
Till bokförlaget Max Ström
DEN FÖRLORADE SONENS ÅTERKOMST
Peter Wallenberg var i 33 år makthavare för den dynasti som mer än någon annan i Europa påverkat sin nations näringsliv. In i det sista träffade han världsledare och celebriteter. Ändå dog han med en känsla av att vara obekräftad och missförstådd. Under de sista åren av Peter Wallenbergs liv träffade ekonomijournalisten Ronald Fagerfjäll honom under mer än 100 intervjutimmar. Denna välmatade bok skildrar Peter Wallenberg och hans tid. Om en son som blev född till att dela makten med sin bror, men som kom i djup konflikt med sin far och därför tillbringade sina första elva yrkesår utomlands. Han återvände hem som chefskandidat för världsföretaget Atlas Copco, men broderns död och en hjärtinfarkt ändrade på karriären. I stället tvingades han arbeta nära sin far, vilken dock aldrig delade med sig av inflytande eller återupprättade honom. Men när fadern gick bort och ändrade sig på dödsbädden kunde han ändå ta makten med hjälp av en kvartett tunga direktörer i sfären. Resten är svensk historia.
Aldrig har Wallenbergsfären och Sverige varit utsatta för större omvandlingskrafter och sällan har en makthavare i Wallenbergsfären varit med om så många spektakulära motgångar och framgångar. Boken fångar såväl människan Peter Wallenberg, konflikterna, pressdebatterna och kriserna som framgångarna och revanscherna. Den som ska hinna röka fyra paket cigaretter om dagen måste börja arbeta tidigt och sluta sent. Så löd ett av Wallenbergs valspråk som handlade om den kaotiska värld som ständigt krävde arbete och närvaro, men också om den humor som hjälpte honom att hantera sin allt sämre hälsa.
ATT FÖRVALTA SITT PUND
Marcus Wallenberg var den viktigaste företrädaren för den svenska industriella traditionen under 1900-talet. Han verkade från trettiotal till sjuttiotal, under det halvsekel då det svenska välfärdssamhället byggdes upp.
Att förvalta sitt pund är i första hand en beskrivning av ett livsverk. Frågan är om det över huvud taget går att skildra en människas liv, skilt från hennes verk. I Marcus Wallenbergs fall är det i varje fall otänkbart. Det är i sitt arbete han blir synlig som person, det är i det praktiska agerandet man kommer honom nära.
Marcus Wallenberg hade ett pund att förvalta från sina berömda förfäder, i form av namnet och banken, Stockholms Enskilda Bank. Detta präglade honom från tidiga ungdomsår; hans bana var utstakad. Han sattes bokstavligen i lära hos pappan, Marcus Wallenberg Senior, Häradshövdingen.
En viktig del av denna biografi är också skildringen av tidsepoken. Andra världskrigets utrikespolitik, det ideologiska klimatets skiftningar och det finansiella systemets regelverk bildar en nödvändig ram för förståelsen av Marcus Wallenbergs personliga historia.
Han bedrev under andra världskriget handelsförhandlingar och diplomati på högsta nivå, han ledde och rekonstruerade flera av Sveriges största företag och han verkade som bankman med moderna visioner. Hans insatser som bankman fick sin dramatiska kulmen vid samgåendet mellan familjebanken och Skandinaviska Banken. Mot slutet av sitt liv kämpade han för att behålla greppet över Wallenbergsfären och att föra familjearvet vidare till följande generationer.
Den bild som här ges av Marcus Wallenberg är mångfacetterad: fängslande, kontroversiell och respektingivande.
FINANSFURSTEN
I ett litet rött hus med vita knutar på Kocksgatan 12 i Stockholm föddes i maj 1853 en pojke. Knut Agathon var i officiell mening ett utomäktenskapligt barn, men blev i praktiken medlem av en stabil familj. Fadern, A.O. Wallenberg, grundare till bland annat Stockholms Enskilda Bank, var en man med ambitioner, och Knuts bana var tidigt snitslad: internatskola för att uppfostras i gudsfruktan, redbarhet och sanningskärlek, sjöofficerutbildning, handelsinstitut, Crédit Lyonnais i Paris, trettiotre år gammal verkställande direktör och tjugofem år senare ordförande i familjebanken. Han blev den som skulle få banken på fötter efter den allvarliga krisen 1878-1879 och skapade den unika Wallenbergtraditionen.
Knut Wallenbergs liv speglar en period då Sverige förvandlades till en rik industrination. Ett unikt källmaterial har gjort det möjligt att närgånget skildra en fängslande och kontroversiell personlighet, verksam inte endast som ledande finansman, utan även som svensk utrikesminister under första världskriget.
Knut Agathon Wallenberg lever idag vidare i den stiftelse som bär hans och hustrun Alices namn och som fortfarande är en av Sveriges största forskningsfinansiärer.
GRUNDAREN
André Oscar Wallenberg var en renässansmänniska som hamnat i fel århundrade. Redan som ung tonåring gav sig biskopssonen från Linköping till sjöss för att möta en ny värld i USA. Som sjöofficer skolade AOW sedan upp sig i ”den unga flottan” till politiker och bankir. Men 1851 lämnade han tjänstens tvångströja för att bli grosshandlare och i stället leva för bankväsendet som idé.
Här gällde det att modernisera det efterblivna svenska kreditsystemet efter beprövade men även förbättrade skotska förebilder. Självfallet fick grundandet av mönsterbanken Stockholms Enskilda Bank (1856) därvid central betydelse, men AOW kunde också lita till sin flitiga opinionsbildande journalistik och sin snabbt intagna position som ledare i borgarståndets maktägande vänster med goda förbindelser till finansminister Gripenstedt. Med 1874 års banklagstiftning ansåg sig AOW ha slutgiltigt etablerat ”världens bästa banksystem”. Men detta liksom den nu familjedominerade Enskilda Banken råkade i svår kris 1878-1879 efter alltför djärva satsningar på lån till järnvägar, järnbruk och sågverk.
Därmed var AOW:s storhetstid som finansman, politiker och journalist i det liberala genombrottets era till ända. Men för familjen Wallenberg betecknade krisen paradoxalt nog början till en ny storhetstid, eftersom den ursprungligen påtvingade samverkan mellan bank och bankkontrollerade storföretag skulle visa sig ge en lönsam maktposition i framtiden. Och för den framtiden hade AOW lagt en säker personell grund genom sin och hustru Annas målmedvetna familjepolitik.
BERÄTTELSEN OM GERTRUD ”CALLE” WALLENBERG
Finansdynastin Wallenberg har skildrats i många biografier. Den som härmed läggs till raden skiljer sig från de tidigare. Här gäller det en relativt okänd kvinna, således inte ytterligare en av släktens berömda män. Ur hennes synvinkel framstår familjens position i samhället och relationerna mellan dess medlemmar på ett delvis annorlunda sätt.
Gertrud "Calle" Wallenberg var tjugofyra år gammal när hon 1919 gifte sig och flyttade med sin man, Ferdinand Arco auf Valley, till hans grevliga slott i Österrike. De båda skulle snart glida isär och från mitten av 1930-talet levde "Calle" på egen hand om än inte utan nya relationer. Hon bodde i Paris under den tyska ockupationen på 1940-talet och fanns vid Gustaf Mannerheims sida mot slutet av hans liv. Fram till sin död 1983 levde hon sedan i Monte Carlo.
Parallellt med skildringen av hennes liv skissas "Calles" tre systrars livsöden och vi får en bild av villkoren för kvinnor ur den svenska överklassen i början av förra seklet. Gertrud "Calle" Wallenberg var en orädd och egensinnig människa som valde sina egna vägar i ett Europa präglat av 1900-talets krig och kriser.
JACOB WALLENBERG
Jacob Wallenbergs liv är ett stycke 1900-talshistoria. Under hans åttioåttaåriga levnad förändrades världen och Sverige radikalt på nästan alla områden, i ekonomiskt, politiskt, socialt och medialt hänseende. I Håkan Lindgrens levnadsbeskrivning lyfts den mänskliga aspekten av tillvaron fram i ett försök att förklara vad som format individen Jacob Wallenberg.
Författaren behandlar även utförligt Jacob Wallenbergs yrkesverksamhet, vad han gjorde för att konsolidera familjens ställning i svenskt näringsliv och förmera familjeförmögenheten liksom hans insatser som internationell förhandlare före och under andra världskriget. Nytt källmaterial från ryska och tyska arkiv har bidragit till att kasta ljus över både hans affärer och relationer med Tyskland. Bland annat belyser författaren utförligt den mångomskrivna Bosch-affären och presenterar nytt material om Jacob Wallenbergs kontakter med den tyska motståndsrörelsen.
En viktig milstolpe i Jacob Wallenbergs liv utgör år 1946, då han lämnade posten som verkställande direktör för familjebanken för att ägna sig åt de wallenbergska investmentbolagen Investor och Providentia. Den initierade och väldokumenterade framställningen har därför grupperats kring dessa två skeden i hans liv.
WALLENBERG – ETT FAMILJEIMPERIUM
I mitten av 1800-talet grundade André Oscar Wallenberg Stockholms Enskilda Bank, den bank som kom att bli en av Sveriges största. I generationen efter grundaren lyckades bröderna Knut och Marcus Sr räta upp sfären efter bankkrisen 1878-1879. Sedan världskrigen och Ivar Kreuger knäckt både banker och investmentbolag stod Wallenbergarna starkast inför efterkrigstidens guldår, och det dröjde inte länge förrän de helt dominerade både den svenska finanssfären och den växande exportindustrin.
I Wallenberg – Ett familjeimperium följer Gunnar Wetterberg Sveriges viktigaste släkthistoria. Det är en berättelse om politiska förvecklingar och finansiella snilledrag, men också om familjens ledande män och deras fejder. Wetterberg skildrar Wallenbergs historia som finansfamilj inflätad i Sveriges utveckling till en modern industrination. Ingenstans i världen har en enda familj under så lång tid haft en lika stark och mångfacetterad ställning.